Tony Montana
I'm Tony Montana! You fuck with me, you fuckin' with the best!
Kan vara världens bästa låt: Paul Engmann - Push it to the limit
Kan vara världens bästa låt: Paul Engmann - Push it to the limit
Viccan och Danne!
Om jag var Daniel Westling så skulle jag tycka att det var en aning jobbigt att kalla min fästmö för Kronprinsessan.
- Kronprinsessan, vill du ha kaviar på äggmackan?
Ring! Ring!
- Ja hallå det är knugen!
- Tjena Ers majestät, det är Danne, är Kronprinsessan Victoria där?
Eller när man spelar kortspelet Tecken:
Kronprinsessan har!! Va, hade kronprinsessan inte? Kronprinsessan gjorde ju tecknet minst tio gånger!!
Och undra om Victoria skriver Kronprinsessan Victoria som namn när hon bowlar?
Och undra om Victoria skriver Kronprinsessan Victoria som namn när hon bowlar?
Livet som mått
Jag bakde precis muffins! Då kom jag att tänka på hur livet vore om man var ett decilitermått, eller kanske ett teskedsmått, ett kryddmått och så vidare.
Det vore tråkigast att vara ett kryddmått. Det endaste man får äta är salt. Salt, salt, salt. Då vore det ju mycket bättre att vara ett decilitermått. Käka flera deciliter med socker. Dock finns det en baksida med att vara ett decilitermått. Det är ju inte så kul att fylla sig till bredden med mjöl. Men har man tur kanske man får sig en skopa mjölk att släcka törsten med.
Teskedsmåttet har också ett ganska bra liv. Dock är det svårt att i förväg veta vad man ska få. Är det vaniljsocker, eller bakpulver? Himmel eller helvete?
(Såklart använde jag Annas muffinsrecept!)
Det vore tråkigast att vara ett kryddmått. Det endaste man får äta är salt. Salt, salt, salt. Då vore det ju mycket bättre att vara ett decilitermått. Käka flera deciliter med socker. Dock finns det en baksida med att vara ett decilitermått. Det är ju inte så kul att fylla sig till bredden med mjöl. Men har man tur kanske man får sig en skopa mjölk att släcka törsten med.
Teskedsmåttet har också ett ganska bra liv. Dock är det svårt att i förväg veta vad man ska få. Är det vaniljsocker, eller bakpulver? Himmel eller helvete?
(Såklart använde jag Annas muffinsrecept!)
Sista bossen
Blir man lika mätt om man äter en dubbelmacka som om man äter två mackor för sig? Jag äter nästan aldrig dubbelmackor. Det blir så torrt då. Mycket bröd.
Just nu känns det som om jag har en rejäl bloggtorka. Där av den tråkiga, meningslösa och totalt onödiga frågeställningen om dubbelmackor. Kom igen nu Viktor, gaska upp dig för faa-aan! Om sanningen ska fram så skiter jag fullständigt i vilken macka som är mest mättande. Och du skiter i om jag tycker dubbelmackor är torra. Helvete.
Just nu känns livet som ett tv-spel. Som Super Mario på 8-bitars Nintendo. Ganska dålig grafik (allt är grått och trist), jag behöver äta svampar för att bli stor och orka med, jag måste dunka huvudet i taket för att få pengar och sen kommer det alltid en boss i slutet av dagen. Ett stort problem som tar oändligt lång tid att lösa. Bossen är envis men måste besegras. När bossen äntligen är besegrad kommer en ny dag, en ny bana med en ny boss.
Man kan lätt tro att jag är deprimerad. Men det är jag inte. Tvärtom, jag älskar när det är som slaskigast ute, när sätena på bussen är fuktiga, när de bara visar hockey på sporten, när man inte ser Sverige på tv-vädrets karta för ett stort grått molntäcke, när Nyhetsmorgon pratar med en random person via mobil-kamera från Njurunda (av alla ställen). I love it. Det är det bästa jag vet. Hoppas det håller i sig, det vore i och för sig bra om det kunde regna, snöa och blåsa lite mer. De får gärna visa fler Beck-filmer också, och då inte bara på söndagar.
Just nu känns det som om jag har en rejäl bloggtorka. Där av den tråkiga, meningslösa och totalt onödiga frågeställningen om dubbelmackor. Kom igen nu Viktor, gaska upp dig för faa-aan! Om sanningen ska fram så skiter jag fullständigt i vilken macka som är mest mättande. Och du skiter i om jag tycker dubbelmackor är torra. Helvete.
Just nu känns livet som ett tv-spel. Som Super Mario på 8-bitars Nintendo. Ganska dålig grafik (allt är grått och trist), jag behöver äta svampar för att bli stor och orka med, jag måste dunka huvudet i taket för att få pengar och sen kommer det alltid en boss i slutet av dagen. Ett stort problem som tar oändligt lång tid att lösa. Bossen är envis men måste besegras. När bossen äntligen är besegrad kommer en ny dag, en ny bana med en ny boss.
Man kan lätt tro att jag är deprimerad. Men det är jag inte. Tvärtom, jag älskar när det är som slaskigast ute, när sätena på bussen är fuktiga, när de bara visar hockey på sporten, när man inte ser Sverige på tv-vädrets karta för ett stort grått molntäcke, när Nyhetsmorgon pratar med en random person via mobil-kamera från Njurunda (av alla ställen). I love it. Det är det bästa jag vet. Hoppas det håller i sig, det vore i och för sig bra om det kunde regna, snöa och blåsa lite mer. De får gärna visa fler Beck-filmer också, och då inte bara på söndagar.
Music make me lose control
Jukebox!
Om jag hade ett musikprogram så skulle det heta Jukebox. Det lär ju ha funnits något musikprogram som haft det namnet. Men kan man göra covers kan man väl använda gamla programnamn. Dock är namnet jukebox en aning missvisande, för det är inte tittarna/lyssnarna som skulle få välja musiken. Nej, det skulle bara vara jag. Jag har namnet jukebox bara för att det låter bra. Bättre än Viktors musikstund eller Poppa loss med Vicke!
I gymnaiset, när power hit radio fanns, brukade jag och mina kompisar stämpla folk som power hit radio-personer. Alltså folk som lyssnade på total värdelös mainstream-musik, mest RNB och amerikansk hiphop. Var man en power hit radio-person hade man även en viss stil. Osköna kläder (Jeans med för många attiraljer, Von Dutch-keps och J.Lindeberg-tröja) och eventuellt tribaltatueringar.
Någon power hit radio-musik kommer aldrig att spelas i mitt musikprogram.
Först skulle jag spela veckans hetaste skiva: It's Not Me, It's You med Lily Allen. Alltså hela skivan i ett program. På repeat. Sen några låtar från Soundtrack Of Our Lives nya skiva. Låten The Passover skulle spelas flera gånger. Faktiskt skulle Kanye West få vara med. Hans senaste skiva är bra. För att få en sommarkänsla skulle jag spela The Tough Alliance och såklart Bad Cash Quartet, vars skiva, Outcast, kanske är den bästa som har gjorts inom svensk musik. Varenda låt är bra. Händer inte allt för ofta.
I mitt musikprogram hade jag spelat allt från David Bowie till Firefox A.K.
Mitt musikprogram går varje dag, nästan hela tiden i min Ipod och på Spotify när jag är hemma.
Om du vill så kan jag göra en spotify-lista med mina favoriter. Helt gratis såklart. Garanterat utan Power hit radio-låtar.
Nu är det mycket name-dropping. Jag har hört rykten om att delar av min läsarskara inte uppskattar videoklipp, så jag kommer inte att lägga upp några musikvideor med mina favoritlåtar.
I gymnaiset, när power hit radio fanns, brukade jag och mina kompisar stämpla folk som power hit radio-personer. Alltså folk som lyssnade på total värdelös mainstream-musik, mest RNB och amerikansk hiphop. Var man en power hit radio-person hade man även en viss stil. Osköna kläder (Jeans med för många attiraljer, Von Dutch-keps och J.Lindeberg-tröja) och eventuellt tribaltatueringar.
Någon power hit radio-musik kommer aldrig att spelas i mitt musikprogram.
Först skulle jag spela veckans hetaste skiva: It's Not Me, It's You med Lily Allen. Alltså hela skivan i ett program. På repeat. Sen några låtar från Soundtrack Of Our Lives nya skiva. Låten The Passover skulle spelas flera gånger. Faktiskt skulle Kanye West få vara med. Hans senaste skiva är bra. För att få en sommarkänsla skulle jag spela The Tough Alliance och såklart Bad Cash Quartet, vars skiva, Outcast, kanske är den bästa som har gjorts inom svensk musik. Varenda låt är bra. Händer inte allt för ofta.
I mitt musikprogram hade jag spelat allt från David Bowie till Firefox A.K.
Mitt musikprogram går varje dag, nästan hela tiden i min Ipod och på Spotify när jag är hemma.
Om du vill så kan jag göra en spotify-lista med mina favoriter. Helt gratis såklart. Garanterat utan Power hit radio-låtar.
Nu är det mycket name-dropping. Jag har hört rykten om att delar av min läsarskara inte uppskattar videoklipp, så jag kommer inte att lägga upp några musikvideor med mina favoritlåtar.
Slaviskt
Jag förstår inte varför alla är emot slavarbete. Det är ju drömmen för en arbetsgivare, och det ger bra priser till konsumenterna. Tänk om du var chef. Du har lojala arbetare som kör 16-timmars arbetspass med minimal lön. Förstå vilken vinst man skulle göra. Knappt några utgifter alls men ändå så får man massvis med arbete uträttat.
Det är ju inte så att man behöver skämmas för sitt jobb om man är slav. Det tycker inte jag i alla fall.
-Vad jobbar du med?
- Jag är slav, jobbar inom diamantbranschen. Vad jobbar du med?
- Jag sysslar faktiskt också med slav-business, fast inom guldbranschen, en riktigt guldgruva är vad det är!
- Hehe, ja det tror jag säkert, men allt är inte guld som glimmar. Men nu måste jag jobba vidare, hörs, hej!
- Ja det måste jag också. Ingen rast, ingen ro. Hare, hej!
Det är faktiskt inte så farligt. Jag säger som Dr. Alban "Work, Work"...
Det är ju inte så att man behöver skämmas för sitt jobb om man är slav. Det tycker inte jag i alla fall.
-Vad jobbar du med?
- Jag är slav, jobbar inom diamantbranschen. Vad jobbar du med?
- Jag sysslar faktiskt också med slav-business, fast inom guldbranschen, en riktigt guldgruva är vad det är!
- Hehe, ja det tror jag säkert, men allt är inte guld som glimmar. Men nu måste jag jobba vidare, hörs, hej!
- Ja det måste jag också. Ingen rast, ingen ro. Hare, hej!
Det är faktiskt inte så farligt. Jag säger som Dr. Alban "Work, Work"...
addicted to blogging
Ibland får jag lust att blogga precis så som alla andra bloggar. Eller åtminstone som nästan alla andra bloggar. Blogga om vad man gjort under dagen, vad man åt, vad man ska göra i helgen, vilket outfit man har på sig eller att man känner sig trött och hängig och tänker ta en lång och varm dusch. Kanske tjata om något man vill ha. Sätter rubriken "Vill ha" och sedan en bild på ett par glasögon eller dylikt.
Men, om jag skulle berätta exakt vad jag gjorde så skulle jag nog inte ha några kompisar kvar. Egentligen är det ingen som känner mig på riktigt. Jag är egentligen helt jävla psykomanicahypnotika. Jag gör helt galna grejer när ingen ser. Jag ballar ur helt och hållet. Living the dream liksom. Det är helt sjukt, jag blir helt crazy när jag pratar om det. Så jävla galen är jag.
I morse så gick jag skitlångt. Jag gick säkert i 25 minuter. I RASK TAKT. Lät armarna leva sitt egna liv, bara svingades fram och tillbaka. Mina ben bara gick och gick och gick. Alla som jag mötte kollade skitkonstigt på mig. De tänkte säkert att shit vilken crazy kille. Men jag bara gick. Walk on the wild side = Jag gick på vägen och inte på trottoaren. Tut-tut sa bilarna. Jag bara gick.
När jag kom hem så borstade jag tänderna innan jag åt frukost. WOOOAAH! Sen åt jag frukost. I och för sig kände jag en sjuk ångest och var tvungen att borsta om tänderna efter frukosten.
Det är fredag idag. Då kan vad som helst hända.
Turn on, tune in, drop out...
Men, om jag skulle berätta exakt vad jag gjorde så skulle jag nog inte ha några kompisar kvar. Egentligen är det ingen som känner mig på riktigt. Jag är egentligen helt jävla psykomanicahypnotika. Jag gör helt galna grejer när ingen ser. Jag ballar ur helt och hållet. Living the dream liksom. Det är helt sjukt, jag blir helt crazy när jag pratar om det. Så jävla galen är jag.
I morse så gick jag skitlångt. Jag gick säkert i 25 minuter. I RASK TAKT. Lät armarna leva sitt egna liv, bara svingades fram och tillbaka. Mina ben bara gick och gick och gick. Alla som jag mötte kollade skitkonstigt på mig. De tänkte säkert att shit vilken crazy kille. Men jag bara gick. Walk on the wild side = Jag gick på vägen och inte på trottoaren. Tut-tut sa bilarna. Jag bara gick.
När jag kom hem så borstade jag tänderna innan jag åt frukost. WOOOAAH! Sen åt jag frukost. I och för sig kände jag en sjuk ångest och var tvungen att borsta om tänderna efter frukosten.
Det är fredag idag. Då kan vad som helst hända.
Turn on, tune in, drop out...
Abrakadabra
Jag har precis blivit sågad mitt itu, fått 60 sylvassa spjut genom kroppen och blivit instoppad i en liten, liten låda och sedan fått samurajsvärd instuckna igenom lådan. Ja, som du säkert förstår har jag varit på en Magic Show: Joe Labero på Hamburger Börs!
Det var en rolig tillställning med stor variation. Trolleritrick och show blandat med roliga skämt, framför allt skojiga ordvitsar, till exempel; Du kommer att gå långt sa läraren till luffaren, vilket han också gjorde, och Jag tycker om att låna ut pengar till japaner, för de betalar alltid i Yen.
Det blev många skratt och många hur gjorde han det där?, och även om Joe Labero såg en aning stel ut när han försökte röra sig till musiken så lyckades han ganska bra.
Tack Mattias för showen, nästa gång är det du som står där trollar! Jag kan vara din side-kick-butler, robban kan vara ankan Morten och Alex kan säkert svinga sig i två lakan bara han övar lite!
Hokuspokus filiokus!
Det var en rolig tillställning med stor variation. Trolleritrick och show blandat med roliga skämt, framför allt skojiga ordvitsar, till exempel; Du kommer att gå långt sa läraren till luffaren, vilket han också gjorde, och Jag tycker om att låna ut pengar till japaner, för de betalar alltid i Yen.
Det blev många skratt och många hur gjorde han det där?, och även om Joe Labero såg en aning stel ut när han försökte röra sig till musiken så lyckades han ganska bra.
Tack Mattias för showen, nästa gång är det du som står där trollar! Jag kan vara din side-kick-butler, robban kan vara ankan Morten och Alex kan säkert svinga sig i två lakan bara han övar lite!
Hokuspokus filiokus!
Kulturkrock
Idag började jag en ny kurs i skolan. En Foucault-kurs. För er som inte vet vem Michel Foucault (uttalas Fåkåå) är, vilket inte många vet om man inte är kulturintresserad, så är han en av 1900-talets största filosofer. Googla om ni vill veta mer.
Det var inte Foucault som var intressant i detta fall, utan alla nya studenter som läser kursen fristående. Det fanns en hel del kulturprofiler.
Den första var en medelålders kvinna, eller yngre medelåldern skulle jag nog säga. Hon såg snäll ut. Jag vet inte vad hon heter, men kanske Lena, hon såg i alla fall ut som en Lena. Det som drog min uppmärksamhet till Lena var hennes minst sagt otäckt färgglada kofta. Sannolikt självstickad och med fler färger än en dators färgpalett. Den var stickad så att små ögglor skapade en slags päls. Man kan nästan jämföra koftan med en färgglad ryamatta. Jag kommer hädanefter kalla henne för Lena the rainbow eller för ryamattan. Utan hennes vetskap såklart!
Person nummer två var en ung herre med ett ståtligt skägg. Kolsvart skägg. Det var svårt att få en bild av hur ung/gammal han egentligen var eller hur han egentligen såg ut bakom sitt oerhört stora skägg. Han såg lite ut som Tom Hanks i filmen Cast Away. Jag kan inte garantera att det inte fanns ett fågelbo eller ett rävgryt bland de svarta skäggstråna. Han verkade dock mycket intresserad och den gången han öppnade munnen sa han något mycket bra och smart. Vad han sa det vet jag inte, eftersom jag var i full färd med att studera hans stora skägg.
Brevid skägg-mannen satt en stor kvinna med en väldigt kuriös frisyr. Hon hade utländskt påbrå och den kuriösa frisyren hade inspiration av Gustav Vasa. Eftersom skägg-mannens gigantiska skägg skymde henne kunde jag inte få en ordentlig bild av henne, förutom den svarta Gustav Vasa-frisyren.
Den sista personen som analyserades under dagens lektion hade egentligen inget egendomligt utseende eller några karaktäristiska kläder. Däremot hade han en personlighet som jag sällan stött på. Han tog lika stor plats i klassrummet som en grävmaskin i en sandlåda. Han kände alla i klassen trots att det var första gången han träffade dem. Han är även en sådan person som pratar extremt högt i telefon, samtidigt som han har benen så brett isär som om han var på en gynekologundersökning.
Det ska bli intressant att följa utvecklingen av denna skara av kulturella personer. Det kan bli intressanta seminarier framöver.
Det var inte Foucault som var intressant i detta fall, utan alla nya studenter som läser kursen fristående. Det fanns en hel del kulturprofiler.
Den första var en medelålders kvinna, eller yngre medelåldern skulle jag nog säga. Hon såg snäll ut. Jag vet inte vad hon heter, men kanske Lena, hon såg i alla fall ut som en Lena. Det som drog min uppmärksamhet till Lena var hennes minst sagt otäckt färgglada kofta. Sannolikt självstickad och med fler färger än en dators färgpalett. Den var stickad så att små ögglor skapade en slags päls. Man kan nästan jämföra koftan med en färgglad ryamatta. Jag kommer hädanefter kalla henne för Lena the rainbow eller för ryamattan. Utan hennes vetskap såklart!
Person nummer två var en ung herre med ett ståtligt skägg. Kolsvart skägg. Det var svårt att få en bild av hur ung/gammal han egentligen var eller hur han egentligen såg ut bakom sitt oerhört stora skägg. Han såg lite ut som Tom Hanks i filmen Cast Away. Jag kan inte garantera att det inte fanns ett fågelbo eller ett rävgryt bland de svarta skäggstråna. Han verkade dock mycket intresserad och den gången han öppnade munnen sa han något mycket bra och smart. Vad han sa det vet jag inte, eftersom jag var i full färd med att studera hans stora skägg.
Brevid skägg-mannen satt en stor kvinna med en väldigt kuriös frisyr. Hon hade utländskt påbrå och den kuriösa frisyren hade inspiration av Gustav Vasa. Eftersom skägg-mannens gigantiska skägg skymde henne kunde jag inte få en ordentlig bild av henne, förutom den svarta Gustav Vasa-frisyren.
Den sista personen som analyserades under dagens lektion hade egentligen inget egendomligt utseende eller några karaktäristiska kläder. Däremot hade han en personlighet som jag sällan stött på. Han tog lika stor plats i klassrummet som en grävmaskin i en sandlåda. Han kände alla i klassen trots att det var första gången han träffade dem. Han är även en sådan person som pratar extremt högt i telefon, samtidigt som han har benen så brett isär som om han var på en gynekologundersökning.
Det ska bli intressant att följa utvecklingen av denna skara av kulturella personer. Det kan bli intressanta seminarier framöver.
Så är det..
Ibland kan det vara svårt att beskriva exakt hur man vill ha något, eller hur något är.
Så kallt ska vattnet vara: Som i en tibetansk bergsfors.
Så torr är min mun: Så man kan spela in en ökenfilm i den.
Så hungrig är jag: Som en gnu.
Så rik vill jag vara: Som en arabisk shejk som fått sju rätt med joker på lotto.
Så fattig är jag den 24:e: Som ett brasilianskt gatubarn som blivit rånad och är skyldig ett äldre gatubarn pengar.
Så trött är jag klockan sju på morgonen: Som en narkoleptisk koala som festat fyra dygn i sträck.
Så gråter jag när jag gråter: Som en tjej som precis tittat på Titanic och insett att det är en sann historia, samtidigt som hon hackat fyra lökar samt smetat in ögonen med tigerbalsam.
Så kallt ska vattnet vara: Som i en tibetansk bergsfors.
Så torr är min mun: Så man kan spela in en ökenfilm i den.
Så hungrig är jag: Som en gnu.
Så rik vill jag vara: Som en arabisk shejk som fått sju rätt med joker på lotto.
Så fattig är jag den 24:e: Som ett brasilianskt gatubarn som blivit rånad och är skyldig ett äldre gatubarn pengar.
Så trött är jag klockan sju på morgonen: Som en narkoleptisk koala som festat fyra dygn i sträck.
Så gråter jag när jag gråter: Som en tjej som precis tittat på Titanic och insett att det är en sann historia, samtidigt som hon hackat fyra lökar samt smetat in ögonen med tigerbalsam.
Muffins!
Eftersom jag skickade en Papier Maché-skiva till Anna, så skickade hon en tackpresent till mig. Jag fick Annas muffinsbok; Muffins i en bok heter den. Den innehåller massvis med olika muffinsrecent. Jag visste inte att man kunde göra så många olika muffins. Muffins kan vara något av det godaste jag vet. Speciellt till frukost. Tack Anna! Läs även Annas eminenta blogg. Den innehåller även rebusar, vilket inte är så vanligt!
Jag ger tummen upp till muffinsboken i mina nya solglajor!
Konst(igt)
Konst. Vad är konst?
Jag var på moderna museet i helgen. Jag måste erkänna att det inte var riktigt vad jag hade förväntat mig. De två stora utställningarna Play och den japanska utställningen Tabaimo var inte mer än en skärm med någon slags dokumentärfilm. Inget mer. Alla besökare letade och tittade runt varje hörn i hopp om att de två aktuella utställningarna skulle vara lite mer än bara en film. Bara lite mer. Men tyvärr.
Som tur är bjuder moderna museet på mer än två fjuttiga utställningar. De har en mängd rum fyllda med modern konst. Postmodernisitisk konst. Mycket naket, och mycket blek hud, ibland naket med en fisk på magen, eller en slibbig ål mellan skinkorna. Konst som sagt!
Men sen finns Andy Warhol som spelar i en klass för sig. Det är konst.
Sen finns Paul McCarthy med sin ketchup-konst. Jag vet inte om jag skulle kalla det vardagsrumskonst. Men det kanske skulle passa i hallen?
Jag var på moderna museet i helgen. Jag måste erkänna att det inte var riktigt vad jag hade förväntat mig. De två stora utställningarna Play och den japanska utställningen Tabaimo var inte mer än en skärm med någon slags dokumentärfilm. Inget mer. Alla besökare letade och tittade runt varje hörn i hopp om att de två aktuella utställningarna skulle vara lite mer än bara en film. Bara lite mer. Men tyvärr.
Som tur är bjuder moderna museet på mer än två fjuttiga utställningar. De har en mängd rum fyllda med modern konst. Postmodernisitisk konst. Mycket naket, och mycket blek hud, ibland naket med en fisk på magen, eller en slibbig ål mellan skinkorna. Konst som sagt!
Men sen finns Andy Warhol som spelar i en klass för sig. Det är konst.
Sen finns Paul McCarthy med sin ketchup-konst. Jag vet inte om jag skulle kalla det vardagsrumskonst. Men det kanske skulle passa i hallen?
Paul McCarthy
Nu ska jag hälla ut en liter Barbeque-sås i sovrummet. Konst!
Nu ska jag hälla ut en liter Barbeque-sås i sovrummet. Konst!
Oral-B plack control
Dagens uppstigningstid: 06:15
Det är mycket sällan nu för tiden jag går upp så tidigt. Som student är sovmornar ingen ovanlighet. Snarare tvärtom. Men idag är det dags att gå till tandläkaren. Då måste jag kliva upp i ottan för att preparera mina tänder och min mun. Inte för att jag har några problem. Jag brukar för det mesta få högsta betyg hos tandläkaren. Men ändå, man vill ju vara fräsch. Så jag borstade tänderna, använde tandtråd och den varje-dag-obligatoriska tungskrapan, gurglade med en drink bestående av Listerin, SB12 och 20 doppar vademecum och avslutade med en överdos av fluortabletter. Nu känner jag mig som en isbjörn i en vicks blue-reklam!
Snart är det dags att göra om samma procedur. Jag kallar det 1-2-3-4-5-x2-metoden. Fem steg till friskare och fräschare tänder. (Jag kommer även tugga ett paket Extra White på vägen till tandläkaren, bara för säkerhets skull).
Dagens låt: Firefox AK (feat. Tiger Lou) - Winter rose
Det är mycket sällan nu för tiden jag går upp så tidigt. Som student är sovmornar ingen ovanlighet. Snarare tvärtom. Men idag är det dags att gå till tandläkaren. Då måste jag kliva upp i ottan för att preparera mina tänder och min mun. Inte för att jag har några problem. Jag brukar för det mesta få högsta betyg hos tandläkaren. Men ändå, man vill ju vara fräsch. Så jag borstade tänderna, använde tandtråd och den varje-dag-obligatoriska tungskrapan, gurglade med en drink bestående av Listerin, SB12 och 20 doppar vademecum och avslutade med en överdos av fluortabletter. Nu känner jag mig som en isbjörn i en vicks blue-reklam!
Snart är det dags att göra om samma procedur. Jag kallar det 1-2-3-4-5-x2-metoden. Fem steg till friskare och fräschare tänder. (Jag kommer även tugga ett paket Extra White på vägen till tandläkaren, bara för säkerhets skull).
Dagens låt: Firefox AK (feat. Tiger Lou) - Winter rose
DUNGEN
Jag vet en bro som går över en å...
Så här ska min sommar se ut!
Tjuvlyssnat
Dagens konversation. På tunnelbanan, ett gäng tjejer ~14. En av tjejerna berättar om en rolig sak som hände på en fest i Ljusdal.
Tjej 1: Asså, jag va på en fest i Ljusdal.
Resten: Ljusdal?
Tjej 1: Ja, asså det ligger i Jämtland!
Resten: Jaha...??!
Tjej 1: A, men iaf, ja va på fest där. Så fråga ja alla på festen: Ere nån som baxar här? Dom ba, baxa? Va e det? De visste lixom inte va baxa va! Ja ba, men det är typ sno något. Men dom ba "vi vet va paxa är men inte baxa" haha!
Resten: Va ere sant?!
Tjej 1: Ja, så ja ba, men vet ni va "guzz" är? Dom ba nää! Asså shit, vilka bönder hela bunten.
Resten: Hehe aaah..
Tjej 1: Asså, jag va på en fest i Ljusdal.
Resten: Ljusdal?
Tjej 1: Ja, asså det ligger i Jämtland!
Resten: Jaha...??!
Tjej 1: A, men iaf, ja va på fest där. Så fråga ja alla på festen: Ere nån som baxar här? Dom ba, baxa? Va e det? De visste lixom inte va baxa va! Ja ba, men det är typ sno något. Men dom ba "vi vet va paxa är men inte baxa" haha!
Resten: Va ere sant?!
Tjej 1: Ja, så ja ba, men vet ni va "guzz" är? Dom ba nää! Asså shit, vilka bönder hela bunten.
Resten: Hehe aaah..
Greg Nutella
Nutella är nog en av den godaste ätbara materien som finns. Jag äter det direkt ur burken. Ibland har jag burken i kylen över natten så det blir hårt. Då måste man bryta loss bitar, som sedan smälter i munnen.
När jag äter nutella känner jag mig som en amerikan. En fet amerikan. Alla amerikaner är i och för sig feta. Så när jag öppnar bruken, för ner skeden, skopar upp ett lass kletig (eller hård om det varit i kylen över natten) nötkräm känner jag mig som en amerikan som heter Greg. Jag brukar blunda när jag för in skeden i munnen.
Greg blundar alltid när han äter något gott. Greg bär alltid flanellskjorta. Han kör såklart en pickup. Och dricker litervis med öl om kvällarna.
Det första han gör när han kommer hem från jobbet är att gå till kylskåpet. Ur kylen tar han en öl och tar sedan ner paketet med froot loops som står ovanpå kylen. Han äter flingorna som om de vore snacks. Varannan näve froot loops, varannan klunk öl. Detta gör han i en halvliggande position framför teven. Greg gillar sport, så det blir ofta sport han tittar på. Baseball och amerikansk fotboll. Och öl till detta. Efter att Greg har svept en ölburk på under tio sekunder så krossar han bruken med ena handen samtidigt som han rapar högt. Han kastar sedan burken mot papperskorgen som står till höger om teven. Men han missar alltid, eftersom han är totalt talanglös på allt som liknar idrott. Det ligger alltid ett dussin mosade ölburkar spridda till höger om teven.
Men Greg är snäll. Jättesnäll. Även om många tror att han en dag ska få ett utbrott och mörda hela samhället. Men det kommer Greg aldrig att göra. Han vill bara dricka litervis med öl, äta froot loops och titta på sport på tv, samt äta nutella direkt ur burken. Ibland kletig, och ibland hård.
När jag äter nutella känner jag mig som en amerikan. En fet amerikan. Alla amerikaner är i och för sig feta. Så när jag öppnar bruken, för ner skeden, skopar upp ett lass kletig (eller hård om det varit i kylen över natten) nötkräm känner jag mig som en amerikan som heter Greg. Jag brukar blunda när jag för in skeden i munnen.
Greg blundar alltid när han äter något gott. Greg bär alltid flanellskjorta. Han kör såklart en pickup. Och dricker litervis med öl om kvällarna.
Det första han gör när han kommer hem från jobbet är att gå till kylskåpet. Ur kylen tar han en öl och tar sedan ner paketet med froot loops som står ovanpå kylen. Han äter flingorna som om de vore snacks. Varannan näve froot loops, varannan klunk öl. Detta gör han i en halvliggande position framför teven. Greg gillar sport, så det blir ofta sport han tittar på. Baseball och amerikansk fotboll. Och öl till detta. Efter att Greg har svept en ölburk på under tio sekunder så krossar han bruken med ena handen samtidigt som han rapar högt. Han kastar sedan burken mot papperskorgen som står till höger om teven. Men han missar alltid, eftersom han är totalt talanglös på allt som liknar idrott. Det ligger alltid ett dussin mosade ölburkar spridda till höger om teven.
Men Greg är snäll. Jättesnäll. Även om många tror att han en dag ska få ett utbrott och mörda hela samhället. Men det kommer Greg aldrig att göra. Han vill bara dricka litervis med öl, äta froot loops och titta på sport på tv, samt äta nutella direkt ur burken. Ibland kletig, och ibland hård.
Lykke Li
Talspråk!
Dagis!
Idag måste det ha varit årets slaskigaste dag! Hade man fortfarande gått på dagis hade det inte varit något problem. För då hade man haft på sig sina galonisar! Då var regn och rusk något positivt. Vattenpölar var inte till för att runda utan för att hoppa i. Snö var till för att ätas eller rulla i. Och blöt sand och lera var till för att bygga något. Allt var ett äventyr. Dagis var en enda lång dröm, en äventyrsdröm. Det var the time of my life!
Man åt, lekte, sov en stund, lekte vidare, åt lite frukt, sjöng några roliga sånger, ibland gjorde man rörelser till sångerna, åkte på utflykt, lyssnade på sagor, bakade, målade med händerna, somnade under sagostunden, grät en skvätt (av trötthet), blev glad igen och lekte vidare.
Tänk om dagarna kunde vara så underbara idag. Tänk om man kunde börja grina bara för att man var trött nu. Oj vad jag hade bölat idag. För idag har jag varit sanslöst trött.
Jag ska starta ett dagis för vuxna. Man få göra precis vad som helst. Grina när man vill. Vi kan sjunga sånger och göra rörelser till. Baka, leka höken under vingarna, eller varför inte bara ligga i sandlådan och äta snor?!
Havregrynsgröt och avslagen coca-cola
I tisdags fick jag en släng av vinterkräksjukan. Jag tillbringade merparten av tisdagskvällen hukad över toaletten. När man kräks känner man sig så otroligt svag. Man blir som ett litet barn som fått stryk av ett gäng sjätteklassare. Tårar, snor och galla.
Efter tisdagens släng av vinterkräksjukan har mitt enda intag av mat varit gröt. Havregrynsgröt. Jag började onsdagsmorgonen med att dricka vuxen-välling till frukost (jag är nog en av få som faktiskt dricker välling vid vuxen ålder), till lunch lagade jag havregrynsgröt, toppat med en klick smör á la norrländsk/finländsk stil, och socker och kanel. Till middag åt jag havregrynsgröt. På kvällen vågade jag faktiskt sätta i mig tre digestivekex med ost och lite nyponsoppa. Såklart hade jag nyponsoppan i ett glas och inte på digestivekexen. Däremot spillde jag nyponsoppa på tröjan. Men idag, torsdag, var jag tillbaka i havregrynsgrötsträsket. Kokade havregryn till frukost, och till lunch. Fyra tallrikar havregrynsgröt på två dagar. Självklart har jag drickit en hel del avslagen coca-cola också! Det är nog det bästa med att vara magsjuk. Att få dricka avslagen coca-cola! Att få äta havregrynsgröt till frukost, lunch och middag kommer tvåa.
Nu måste jag till skolan. Jag undrar om de säljer havregrynsgröt i Cafeterian?
Efter tisdagens släng av vinterkräksjukan har mitt enda intag av mat varit gröt. Havregrynsgröt. Jag började onsdagsmorgonen med att dricka vuxen-välling till frukost (jag är nog en av få som faktiskt dricker välling vid vuxen ålder), till lunch lagade jag havregrynsgröt, toppat med en klick smör á la norrländsk/finländsk stil, och socker och kanel. Till middag åt jag havregrynsgröt. På kvällen vågade jag faktiskt sätta i mig tre digestivekex med ost och lite nyponsoppa. Såklart hade jag nyponsoppan i ett glas och inte på digestivekexen. Däremot spillde jag nyponsoppa på tröjan. Men idag, torsdag, var jag tillbaka i havregrynsgrötsträsket. Kokade havregryn till frukost, och till lunch. Fyra tallrikar havregrynsgröt på två dagar. Självklart har jag drickit en hel del avslagen coca-cola också! Det är nog det bästa med att vara magsjuk. Att få dricka avslagen coca-cola! Att få äta havregrynsgröt till frukost, lunch och middag kommer tvåa.
Nu måste jag till skolan. Jag undrar om de säljer havregrynsgröt i Cafeterian?
Papier Maché - Look The Other Way
Camensky klippte ihop en video av det vi filmade i bland annat Sundsvall och från replokalen!
Eremitkräfte-hypen
Det måste varit runt 1995-96 som eremitkräftan erövrade varje pojkrum. Det är ju ett känt faktum att alla barn i tioårsåldern vill ha ett eget husdjur.
Mamma, mamma, kan jag inte få en hundvalp? En kattunge då? Men maaammaa, jag vill, jag vill, jag vill...
Ni minns säkert själva hur det var. Ett barn i tioårsåldern kan ju inte få en hund, en hund skaffar hela familjen, och många är ju allergiska mot katter och kaniner är ju för tjejer, så det passar ju inte för en tuff kille på tio bast. Och en orm kommer absolut inte på frågan! Men man ville ju ha ett djur. Alla ville ha ett djur, och ett nej accepterades inte. Varje tioåring skulle ha något slags djur annars skulle de inte äta upp salladen eller bädda sängen på en hel månad.
Men runt 1995-96 kom någon på den geniala idén att eremitkräftan var det perfekta husdjuret för en tioåring. Jag vet inte om det var djuraffären som gjorde en grym reklamkampanj om eremitkräftan som det perfekta husdjuret. Eller om det bara var en slump att alla ungar helt plötsligt släppte hundar, katter och ormar och istället tjatade på sina föräldrar om att få en eremitkräfta.
Föräldrarna var inte sena med att acceptera barnens förfrågan om en eremitkräfta. Ett harmlöst djur som knappt rör sig. Inga ljud, inget ekorrhjul som snurrar på nätterna, behöver inte rastas eller släppas ut, man kan utan problem resa bort ett par dagar utan att djuret dör. Det enda man behöver göra är att se till att kräftan byter till ett större skal efter en tid och slänga ner lite mat då och då.
Barnen blev jublande glada. Hypen var ett faktum. Ett terrarium installerades i varje pojkrum. Barnen sov, lekte och pluggade tätt in till en äkta death-crab. Men skenet bedrar. Trots eremitkärftans brutala utseende med monster-claw och pansarskal var kräftan ett sanslöst tråkigt djur. Efter en knappt vecka hade alla tröttnat på sina death-crabs. Även om man stirrade på kräftan i en timme i sträck så hände inget. Ingen fight, ingen förstörelse, inte en gnutta våld. Mahatma Ghandi framstår som en ultimatefighter i jämförelse med eremitkräftan.
Efter ett par månader försvann eremitkräftan och tjatet om hund, katt och orm fortsatte...
Mamma, kan jag inte få en hund? En liten hund, jag lovar att gå ut med den varje dag, och jag lovar att bädda sängen och äta upp salladen för evigt. Snälla mamma...
Death-Crab with monster-claw!! Very, very dangerous...
Mamma, mamma, kan jag inte få en hundvalp? En kattunge då? Men maaammaa, jag vill, jag vill, jag vill...
Ni minns säkert själva hur det var. Ett barn i tioårsåldern kan ju inte få en hund, en hund skaffar hela familjen, och många är ju allergiska mot katter och kaniner är ju för tjejer, så det passar ju inte för en tuff kille på tio bast. Och en orm kommer absolut inte på frågan! Men man ville ju ha ett djur. Alla ville ha ett djur, och ett nej accepterades inte. Varje tioåring skulle ha något slags djur annars skulle de inte äta upp salladen eller bädda sängen på en hel månad.
Men runt 1995-96 kom någon på den geniala idén att eremitkräftan var det perfekta husdjuret för en tioåring. Jag vet inte om det var djuraffären som gjorde en grym reklamkampanj om eremitkräftan som det perfekta husdjuret. Eller om det bara var en slump att alla ungar helt plötsligt släppte hundar, katter och ormar och istället tjatade på sina föräldrar om att få en eremitkräfta.
Föräldrarna var inte sena med att acceptera barnens förfrågan om en eremitkräfta. Ett harmlöst djur som knappt rör sig. Inga ljud, inget ekorrhjul som snurrar på nätterna, behöver inte rastas eller släppas ut, man kan utan problem resa bort ett par dagar utan att djuret dör. Det enda man behöver göra är att se till att kräftan byter till ett större skal efter en tid och slänga ner lite mat då och då.
Barnen blev jublande glada. Hypen var ett faktum. Ett terrarium installerades i varje pojkrum. Barnen sov, lekte och pluggade tätt in till en äkta death-crab. Men skenet bedrar. Trots eremitkärftans brutala utseende med monster-claw och pansarskal var kräftan ett sanslöst tråkigt djur. Efter en knappt vecka hade alla tröttnat på sina death-crabs. Även om man stirrade på kräftan i en timme i sträck så hände inget. Ingen fight, ingen förstörelse, inte en gnutta våld. Mahatma Ghandi framstår som en ultimatefighter i jämförelse med eremitkräftan.
Efter ett par månader försvann eremitkräftan och tjatet om hund, katt och orm fortsatte...
Mamma, kan jag inte få en hund? En liten hund, jag lovar att gå ut med den varje dag, och jag lovar att bädda sängen och äta upp salladen för evigt. Snälla mamma...
Death-Crab with monster-claw!! Very, very dangerous...
