Googla det!
I dagens internetsamhälle så är information och svar på alla jordens frågor bara ett musklick och några snabba fingerrörelser över tangentbordet bort. Så fort vi undrar något så googlar vi det. Det kan vara allt från öppettiderna på en butik till att man har fått någon konstig knöl någonstans på kroppen till ”hur gör man för att lyssna på spotify utan reklam men ändå GRATIS?”
Google (och andra söktjänster) är vår tids källa till all information. Vi behöver till exempel inga läkare längre för att ställa en diagnos. Diagnosen ställer vi själva, läkarna skriver ut medicinen och opererar. Och Nationalencyklopedin används numer som ett alternativ till att elda med i kakelugnen.
Så fort vi ser eller känner något konstigt på vår kropp så rådfrågar vi google.
Konstig ömmande knöl på underarmen – SÖK!
Google radar upp mänger av länkar med information. Vi klickar oss vidare, till exempel in på flashback och börjar läsa.
Det är här internetdoktorerna och de riktiga doktorerna skiljer sig åt. Istället för att bli lugn av att en läkare säger ”det där är ingen fara, det är borta om några dagar” läser vi cancer, blodpropp, spanska sjukan, böldpest, förmodligen måste du amputera armen, sorry =( och så vidare. Vettskrämd och med dödsångest börjar man göra upp en lista på saker man vill göra innan man dör. Vem fan ska man testamentera skivsamlingen till? Är andra tankar som kanske dyker upp.
Detta google-sökande är nog min flickvän Sofia allra bäst på, eller värst kanske man ska säga.
Hon googlar allt hon vill ha svar på. Till exempel så dog vår fisk, slöjstjärten H.C Andersen (ja, döpt efter den danska barnboksförfattaren), för några veckor sedan.
Vi hade från början två fiskar, H.C och Elsa Beskow (även hon döpt efter en barnboksförfattare). Elsa blev ganska snabbt mindre och tunnare medan H.C blev större och tjockare. Efter några månader gick Elsa bort och H.C blev ensam kvar. Men han höll i. I närmare två år simmade han runt med full energi tills en dag då han låg i framstupa sidoläge på botten och andades med ojämna mellanrum.
Sofia var ensam hemma när hon upptäckte en orörlig H.C på botten. Förskräckt tog hon en kinapinne (som man faktiskt äter sushi med) och petade på vår käre vän. Inget hände.
Fram med datorn, in på google – Vad gör man när ens guldfisk ligger på botten? – SÖK!
I hopp om att det fanns svar på hur man räddar en döende fisk. Google hade tyvärr inte svaret på den frågan. H.C Andersens ojämna andetag upphörde och till tonerna av Jeff Buckleys version av Hallelujah fick han stillsamt försvinna ner i toalettens virvlande fors. Av vatten är du kommen, vatten skall du åter varda.
