femhundralappen

I lördags hände något otroligt. Något som kanske bara händer en enda gång i ett normalt människoliv eller kanske inte ens så ofta. Det kanske händer var femhundrade person, var femtionde år. Eller nåt. Skit samma.
Det otroliga var hur som helst att jag och min flickvän Sofia gick på Sergelstorg, "plattan", det i sig kanske inte var så otroligt men det som senare hände, eller snarare det jag hittade och plockade upp, var det som var det otroliga.
Mitt på plattan, rakt framför mina fötter hittar jag en femhundralapp – 500 kronor. Otroligt!

Det var som att Gud sa till mig: Fan, Viktor! (eller fan sa han nog inte) Du har varit så duktig den senaste tiden – borstat tänderna varje dag, ätit upp grönsakerna, hjälpt gamla tanter över gatan, varit trevlig, inte mördat någon och du har inte missbrukat mitt namn (herrens namn alltså) – så här har du lite extra cash som du får göra vad du vill med. Köp dig något fint eller något gott.
Schysst! sa jag, plockade upp femhundringen och gick vidare.
Jag har ju hittat en tio eller kanske en tjugolapp på sin höjd förut men aldrig så mycket som 500 spänn. Så jag sa upp mig från jobbet, köpte en splitterny sportbil, bokade en resa, i första klass, till Maldiverna och köpte en våning på Strandvägen. DGBN – Det Går Bra Nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0