Tjugofem

Då har jag blivit 25 år eller "ett år nämare 50" som man säger.
1986 var året då bland annat fotbolls-VM spelades i Mexiko, Olof Palme blev mördad, Tjernobylkatastrofen, Världens längsta smörgåsbord, 729 meter, dukades på Kungsgatan och då jag föddes.
När jag föddes såg jag ut som en smurf. Jag var blå, vägde 4050 gram och var 54 cm lång. Jag var alltså en bjässe. En blå bjässe. Som en avatar. Men med hjälp av kärlek från min familj och en kuvös så fick jag normal hudfärg (alltså inte blå längre) och mitt liv började på riktigt.

Nu funderar jag allvarligt på att börja skriva på mina memoarer. Den ska heta "Jag föddes blå" och väntas publiceras någon gång på nya 70-talet (2070).

I kapitel 25 ska det stå "jag är så tacksam över alla gratulationer jag har fått, stort tack till er alla!"

Det sägs att en anfallare i fotboll är som bäst när han är 27 år, det betyder alltså att jag har två år på mig att övertyga Erik Hamrén, sen är det för sent.

Nu ska jag ringa min bäste vän Robert, han kan tydligen allt om pensionssparande ...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0