Veni Vidi Vicious Vic

I dag när jag satt och hemnet-knarkade så kom jag in på en lägenhetssida med musik. Först förstod jag inte vart musiken kom ifrån. Jag började titta runt i rummet för att se om någon orkester tagit sig in i huset och utan förvarning börjat spela en trudelutt. Men jag kunde inte skåda någon orkester. Spotify var inte boven i dramat och radio hade inte slagit på sig själv.
Det var helt enkelt mäklarsidan som hade en låt som gick igång när man öppnade deras sida.
Affärer brukar ju ha en viss typ av musik för att folk ska köpa mer, men att mäklare försökte med samma metod visste jag inte, och dessutom på internet. Märkligt. Jag blev faktiskt inte speciellt sugen på att köpa den lägenheten. De lyckades alltså inte med sitt musiktrick!

Nu när hösten är här så är det ju så roligt att vara ute. Man är konstant förkyld, det känns på något konstigt vis kallare nu än i januari när det är 15 minusgrader och himlen kastar ner regnet istället för att bara låta det falla.
Men hösten är ändå lite mysig. I alla fall ett tag.
Man får ju äntligen ta på sig sin "höstjacka" och en mysig halsduk. Raggsockorna får komma fram. Man får te-cravings och börjar hålla tekoppen med båda händerna och dricker med uppdragna axlar som om det vore höstkyla även innomhus.
Hösten är en konstig årstid. Jag har någon slags hatkärlek till den. Så himla bra är den ju inte. Det är för kallt för att bada men för varmt för att åka skidor. Men ändå så finns det något som gör att den inte är så pjåkig. Dock kan jag inte sätta fingret på det.
Det jag däremot satt fingret på var min nymålade dörr. Precis innan jag skulle springa till bussen rörde jag vid dörren och fick blå färg på fingrarna. Så jävla typsikt och dåligt tajmat. Jag hade inte gröna fingrar, utan blå. Vad är man bra på när man har blåa fingrar?

Hasse Aro har en playlist på Spotify. Han sa det nyss. Men jag hann inte klicka. Nästa gång så ska jag vara beredd - HASSE ARO SPOTIFY PLAYLIST-CRAVINGS!!