Veni Vidi Vicious Vic

Efter mås-incidenten kom jag i en mindre svår chock. Ringde pappa, grät en skvätt, sjöng med i en låt på radion, vevade ner rutan, fast jag slapp veva eftersom det är elektriska fönsterhissar. Ner, upp, upp, ner, ner-upp, upp-ner och hela vägen upp. När jag närmade Sveriges Chicago, Sköndal, blev jag plötsligt invinkad av en polis. Tre polisbilar och ett antal poliser står i korsningen. Stanna, eller stampa på gasen och sticka? tänkter jag. Jag stannar inte helt oväntat bilen intill vägkanten och vevar (fast med en knapp) ner rutan. Nu åker jag dit för dråp eller kanske mord på en måsjävel. Undra vart det är bäst att sitta? Hall, Kumla eller kanske Österåker? Ska jag joina Fucked For Life, OG - Original Gangsters eller Hells Angels? Måste man vara tatuerad om sitter 'inne'? Kan polisen verkligen avgöra om det var jag eller SL-bussen som lade den avgörande dödsstöten?
Hejsan! Säger polisen och tittar mig djupt i ögonen. Innan jag sagt hej tillbaka har jag redan erkänt och berättat om mås-incidenten. Sånt som händer, inte mycket man kan göra, säger polisen och byter istället samtalsämne och börjar fråga om min gitarr som ligger i baksätet på bilen. Spelar du musik? frågar han. Sen får jag blåsa och polismannen frågar om jag är är straffad eller står med i något straffregister. Dråp slash mord på en mås, hinner jag tänka innan min mun utan förvarnning säger; Nej, ingenting! Min mun ler.
Ha en trevlig dag! sa polisen innan han drog sin glock och pumpade mitt flinande ansikte fullt med bly...