Veni Vidi Vicious Vic

Jag är nere på samhällets botten. Bland smuts, gräs och jord. Bokstavligt talat. Jag sommarjobbar på kommunen med att klippa gräs, plantera blommor och göra annat roligt (som att plocka skräp). I dag har jag planterat blommor hela dagen. Stått på knä i jorden och grävt. Beblandat mig med maskar och rötter.
Tanterna som får förbi tror att jag är en kriminell som betar av min samhällstjänst. Jag tror det är de neongula kläderna med reflexer som gör det. Tanterna tittar surt på mig när jag ligger där i rabatten; Rätt åt dig din lymmel! tänker de och drar åt sig handväskan lite extra hårt ifall jag skulle gå till attack. Jag är ju trots allt kriminell.
Men det är helt okej att vara kriminell och avtjäna mitt straff genom att göra lite samhällsnytta. Jag får ju trots allt vara ute i det vackra vädret. Hade solen visat sig i dag hade det blivit vackra regnbågar över himlen.
Jargongen är som den ska vara på en arbetsplats dominerad av svettiga män med ölmagar. Nakenbilder på skåpsdörrarna, förnedra varandra och reta de få kvinnliga arbetarna med att tjejer är dumma och borde stå och laga mat och städa hela dagarna.
I ytterligare sju veckor ska jag kliva upp kvart i sex för att sedan se till att Tyresö kommun ser respektabelt ut. Jag kan ju erkänna att jag ibland skäms en aning över att stå och lysa med sin neongula overall. Jag brukar dra ner kepsen extra långt när bussen glider förbi. Men å andra sidan är det rätt trevligt att lyssna på P3 och trimma lite gräs.