So you're telling me there's a chance... Yeaaah!
När jag fyllde 22 så blev det konstaterat att det inte blir något U21-landslag för min del. Livet kändes surt. Men, som en blixt från klar himmel så dimper det ner ett brev i brevlådan. Brevet är postat i Helsingfors. Jag öppnar brevet med stor nyfikenhen och läser. Där står det att jag vid 22 års ålder behåller mitt finska (!) medborgarskap. Jag har alltså dubbelt medborgarskap. Det betyder att jag har chansen att spela i både finska och svenska landslaget. Det är ju fantastiskt. Nu gäller det att charma Stuart Baxter (Finlands förbundskapten) då jag tycker att Lars-Roland inte riktigt visat mig den respekt jag förtjänat. Jag blev inte ens uttagen till EM-kvalet.
I går på matchen så blev jag crosscheckad i ryggen. Hur han lyckades med det på en fotbollsmatch vet jag inte, men jag har magiskt ont i ryggen. Jag tror att ett revben kan vara av. Men jag är inte säker. Nu är det fokus på plugg som gäller. Sen ska jag basta som en sann finne som belöning för mitt hårda arbete.
Moi moi
Kommentarer
Postat av: Monica
Du har jobbat på bra här ser jag, nu när jag har varit borta. Bra så jag får en uppdatering om vad Herr Meidal har haft för sig. Btw, finska som modersmål, ett norskt efternamn, och så bor du i Sverige. Damn, en riktig arier, du hade kunnat bli något i tredje riket. Sanna mina ord!
Trackback
