Utseende: Orangefärgat skal som är något tjockare än på en satsuma. Nästan alltid kärnfri.
Smak: Söt och uppfriskande.
Säsong: Importeras från november till mars från Marocko och Spanien.
Kuriosa: Uppkom genom en korsning mellan mandarin och pomerans. Den småcitrusfrukt som vi äter allra mest av.
Stenhård!
Kanske ett av världens fyndigaste namn!
Fantastiska konversationer
De allra flesta gånger jag åker buss så lyssnar jag på musik. Men i fredags gjorde jag det inte. Vid busshållsplatsen i Öringe, där jag bor, kliver jag på bussen tillsammans med två kvinnliga thailändska svampplockare och en genomsvettig man 50+. Mannen och thailändskorna känner inte varandra men börjar redan innan bussen kommit språka lite med varandra. På bussen så sätter de sig mitt emot varandra vid barnvagnsplatsen. Jag sitter precis bakom dem och hör hela konversationen. Det är ju omöjligt att inte lyssna!
Det är är en axplock ur konversationen och berättelsen om hur man kan träffa sin stora kärlek.
Mannen, som heter Jan, börjar med att fråga om de hittat någon svamp och kikar nyfiket ner i damernas påse. Kvinnorna har en kraftig thailändsk brytning.
- Har ni hittat någon svamp?
- Aaaåå, vi itta lite kantaelleer.
- Ni kanske hittade någon annan svamp, Karl-Johan kanske?
- Aaaåå, Ka-joan, aaåå vi itta, aaaåå.
Sedan börjar en fantastisk konversation. Jan bor på söder hos en kompis och har alltså tagit bussen cirka 30 minuter till Tyresö för att jogga, för att sedan åka hem, helt genomblöt av svett, med bussen igen. Jan berättar att han gillar den friska luften i Tyresö och att han joggar fem gånger i veckan. Den ena thai-kvinnan frågar vad han jobba med. Jan berättar att han nu ska åka till Kina och lära ut engelska, vilket thailändskorna fascineras av, de vill också lära sig bättre engelska. Den ena thailändskan, som pratar mest med mannen, frågar om han har någon familj:
- Ha du inge famil?
- Njae, mamma och pappa är döda nu.
- Mee, ha du inga barn elle fu?
- Näe, men jag har många kompisar som jag bor hos.
Det är otroligt svårt att återge denna fantastiska konversation. Det var svårt att inte stirra på dem. När bussen kommer till Tyresö centrum händer det fantastiska eller kanske något läskiga. Mannen blir lite förvirrad när Thailändskorna ska kliva av.
- Ja, det var trevligt att träffas, synd att det blev så kort bara. Mannen ser lite ledsen ut.
- Aaaååå, mee, du kane kliva av hä, vi pata mee?
- Ja, det vore ju jätte trevligt. Ja men då går jag också av här.
Så går den genomsvettiga Jan av bussen tillsammans med två svampplockande kvinnor från Thailand.
Texmex
Jag har slut på parfym. Den parfym som jag brukar använda har slutat tillverkas. Nu måste jag hitta en ny, men jag har inte ork att lukta mig fram till en ny favorit. Nu använder jag en egen blandning: tacokrydda och tequila, som jag har i en tom sprayflaska. Den doftar inte, den luktar, men mexarna gillar det, de blir som galna och vill slicka på mig. De är lite jobbiga mexarna, de är ju så våldsamma.
Kategorin: Världens bästa bandnamn
Jag har hört rykten om att de är, om inte värre, lika sviniga som Mötley Crüe; Koks, Jack Daniel's, quaaludes, heroin, snabba bilar, sönderslagna hotellrum och oändligt med brudar. Herr Marmelad och hans skorpor är Rock'n'roll...
Superduperkille!
Dessa hunkar har verkligen lyckats hitta den rätta looken. 4-in-one-frilla, linne och löst knuten slips, strypsnara och uppfälld krage, vilka modegudar! Hur gör jag för att se ut som dem?
Jag tror att de kommer ifrån Jönköping, jag vet inte säkert men det känns bara lite som det... Vad tror du?
Drömjobbet!
Jag har ett drömjobb som jag egentligen inte vill ha. Jag vill inte ha det eftersom arbetstiderna är usla, arbetsmiljön är flottig och stressig och någon vidare bra lön är det nog inte heller. Jag skulle ändå vilja jobba som kock. Inte en sådan kock som smygsveper glasen med rödvinsslattar som blivit över, som servitörerna eller servitriserna ställer i disken i väntan på att bli diskade. Nä, jag vill vara en skicklig kock som recensenterna hyllar i tidningen. Kanske öppnar jag en egen restaurang. När det börjar bli sent och gästerna börjar tänka på refrängen tar man en öl med diskaren Mamadou samtidigt som man delar dagens dricks som servitörerna och servitriserna dragit in under kvällen. Kocken ska ju ha sin del av kakan.
Som ung arbetade jag i en affär/bar/restaurang, jag jobbade länge och sent. De hade inga utsatta stängningstider utan slog igen portarna när de lokala gubbarna var så pass fulla att att de inte kunde få fram ett "en starköl" eller "en gintonic" längre. Jag och kocken brukade ta en öl i köket och titta ut genom det runda fönstret på svängdörren mellan baren och köket, vi skrattade och skakade på våra huvuden över hur fulla gubbarna var.
Gubbarna kom strax efter klockan elva på förmiddagen. Innan klockan elva var det inte tillåtet att servera starksprit. Det började med ett par starköl till maten, sedan var det dags för jackblack-maskinen. Vissa kunde sitta vid den i timmar. Ibland vann de 500 kronor, tog ut dem, och stoppade genast in femhundralappen i maskinen igen. Från fredag klockan elva till söndag klockan ett på natten drack de. Många kunde inte stå ordentligt framåt midnatt, men insisterade ändå på att de skulle köra hem med bilen. Då brukade vi skjutsa hem dem istället, så fick de hämta bilen dagen efter. Nästa dag var de där lika pigga och glada. Först in med en Harryboy och sedan lusläsa travsidorna inför dagens lopp, när klockan slog elva kom första starkölen.
Valfri rubrik
Jag har kommit på mig själv med att titta för mycket på tv. Jag har börjat fastna för serien Gossip Girl på femman. Vad är det som händer med mig? Men det som är problemet är att jag börjat fylla i de sista orden i olika reklamers slogan.
Till exempel: "Byt inte bank, skaffa en till", "Mycket för pengarna, det är rusta det", eller "svenska spel, med engelska odds". Även om jag är själv eller tittar med någon annan så säger jag den sista frasen högt synkat med speakern i reklamen. Det är inte okej. Men nu börjar skolan, då kommer jag inte ha tid med tven. Nu är det jag och Buddha.
Just nu lyssnar jag på Familjen - Hög luft
SUNDAY BLOODY SUNDAY
KESO
Om man först käkar en antipasto och sen en pasta, betyder det att man fortfarande kommer vara hungrig då? Tar de ut varandra?
Stokolm
Jag kanske har sagt det förut, men jag har faktiskt ett magiskt ansiktsminne. För tio år sedan, när jag var tolv år, flyttade jag från Sundsvall till Stockholm. Jag minns det tydligt när Mattias (Karlsson) kläckte nyheten om att han hade sett att vårt hus var till salu. Jag hade inte berättat något till någon. Tanken var först att vi skulle flytta till Spanien, men det blev Stockholm. Jag vågade inte riktigt berätta det för någon, ville dra ut på det så länge som möjligt. Det var i kapprummet som Mattias ställde mig väggen inför alla kompisar. Det var sjukt jobbigt att lämna alla, samtidigt som det var spännande att göra något så crazy som att flytta till en tjugotvå gånger större stad. Innan jag flyttade fick jag ett häfte där de flesta i klassen hade klistrat in bilder på sig själva och skrivit en hälsning och ett lycka till.
Många kallade mig för Ville på den tiden; "Hej då Ville, vi kommer sakna dig". Niklas Winlöf skrev det sentimentala "PS/ forever friends". De flesta skrev Stockholm utan H eller utan C. En annan skrev "Jag kommer sakna dina sjuka skämt". Det är som man blir tårögd.
Nu kom jag helt ifrån min inledning. Ansiktsminne. Efter att jag flyttat så hälsade jag på ett par gånger, men med tiden blev det allt för sällan som jag åkte de dryga 40 milen till min barndomsstad. Men efter ett glapp på några år började jag återigen åka dit varje sommar, och när jag än i dag träffar kompisar som jag inte sett på tio år så tycker jag att de ser exakt likadana ut, fast lite större. De känner inte alltid igen mig, så det är därför jag tror att jag har ett grymt ansiktsminne, eller så har de kanske bara glömt mig.
1986-1987 Vällingby, Stockholm
1987-1998 Alnö, Sundsvall
1998- Tyresö, Stockholm
Efter att ha varit Sundsvallsbo i 11 år går jag nu detta år över till att bli Stockholmare. Fan, jag vill inte. Jag vill fortfarande vara norrlänning. Men Sundsvall har fortfarande satt sina spår i mig. Be mig säga; "ananas", "senap" eller "tallrik" så hör ni!
Jag har fortfarande snöat in mig i Expressen fredag-träsket. Undrar hur många som skrattar. Jag vet att Camensky
och Jonas skrattar. Högt.
Weller-medleyt, Yäss, alltså...
Turn on, tune in, drop out
I går hade jag läsarrekord på denna blogg! Jag tänker inte avslöja siffran, men den är mellan 1-1000 fast mindre än 500 och mer än åtta. Rekord är alltid roligt. Usain Bolt slog två världsrekord, så förhoppningsvis kan min blogg locka ytterligare några läsare inom en snar framtid, och ett nytt rekord kan slås.
Jag förstår inte var till exempel Blondinbella får all sin inspiration ifrån. Hon skriver något varje dag, eller till och med två gånger per dag. Hon måste ha så många tankar och idéer i det lilla huvudet. Märkligt att hon kan skriva så bra saker så ofta. Helt otroligt. Nej jag kan tyvärr inte matcha henne.
Nu ska jag ut i regnet och spela bordtennis med mina två kinesiska vänner Thoo Mas och Cai Rim.
OBS! Min nya slogan är: Tune in, turn on, drop out
TOP 10 @ 10 - 10 YEARS AGO
Tittade på MTV i morse och då var det TOP 10 @ 10 - 10 YEARS AGO och det var ju en hel drös med gamla klassiker från sent 90-tal. Vilka minnen.
STARDUSTMUSIC - SOUNDS BETTER WITH YOU
BRANDY & MONICA - THE BOY IS MINE
SAVAGE GARDEN - TRULY, MADLY, DEEPLY
PRAS FEAT. OL' DIRTY BASTARD & MYA - GHETTO SUPERSTAR
THE TAMPERER FEAT. MAYA - FEEL IT
BOYZONE - NO MATTER WHAT
THE OFFSPRING - PRETTY FLY (FOR A WHITE GUY)
WILL SMITH - MIAMI
CHER - BELIEVE
MADONNA - THE POWER OF GOOD-BYE
Här är några av låtarna som jag minns allra bäst! Fast den bästa låten i listan är ändå The Offsrping med Pretty fly (for a white guy)! Riktigt tung.
Den här gillade min syster Nadja!
WHAT! Vilken hemsk låt...
Bög Caesar
Jag har precis kommit på varför jag har valt att bli journalist! Det har funnits där som ett litet frö som tillslut blommat ut till en fullfärdig hibiscus. Det ska vara hårt, rått och gå jävligt snabbt. Tänk att få jobba på Expressen Fredag, och få uppleva den jargongen. Det är det jag strävar efter, att få tracka Caesar och namedroppa ord som inte finns eller dra interna skämt och skratta med munnen full av butterkaka.
I natt drömde jag att det var vinter och jag åkte skridskor på en trottoar, plötsligt ramlade jag och föll ut på vägen. När jag låg där mitt på vägen kom en blå SL-buss åkande mot mig. Jag hann rulla undan innan jag blev överkörd och då gjorde jag tummen upp till chauffören och han nickade ett "bra gjort" tillbaka. Sen stannade han och klev ur bussen. Vi pratade en stund. Chauffören hade mustasch och kaptensmössa.
På väg till jobbet...
Sofia kliver upp i ottan för att hinna surfa innan jobbet...
Den perfekta tjejen
Den perfekta tjejen är egentligen ingen tjej jag skulle vilja vara tillsammans med även om hon har ett yttre som får de flesta män att bli okoncentrerade och nervösa. Hon, den perfekta, lever ett hetsigt liv, jag citerar: "pengar rullar in, det går bra nu". Men det är ett hårt slit att leva ett jetsetliv. Hon arbetar på reklambyrå och är en av få kvinnor som kan få de manliga cheferna att tacka ja till vad fan som helst. Hon hatar praktikanter, utom den där nya, han från Norrland. Hon blir irriterad på sig själv när hon råkar stanna en sekund för länge med blicken på praktikanten från norr. Hon hatar norrland. Dessutom är han yngre, ganska många år yngre än henne. Hon är ju den perfekta tjejen. Hon är singel, har en trea på Mariatorget, har körkort men ingen bil eftersom taxi är mer bekvämt samt att det ofta blir ett par glas röda efter jobbet. Landställe på västkusten, en sommartradition att vara där ett par veckor om somrarna.
Män är svin, men det är roligt att festa. Men hon är trött på vara drinkhora, hon kan betala för sig själv. Som ung hade hon det tufft med kompisar men desto lättare i skolan, bra betyg ledde till handels och sedan två år på Berghs. Det var givet redan som ung att bli en karriärskvinna. Villa i Nacka och en pappa som gärna köpte extravaganta presenter från flygplatsen på väg hem från Genève. Men med tiden kom utseendet och självförtroendet.
Om starbuck's fanns i Sverige så skulle hon enbart köpa sitt kaffe där, eller moccachino såklart. Hon skulle be sin sekreterare gå och köpa kaffet och en bagel med philadelphiaost och kanske lite ruccola.
Hennes kyl och frys är alltid välfylld. Frysen är packad med Ben & Jerry's alla smaker, i kylen står det mineralvatten, grapefrukt och möjligtvis någon fransk ost som härstammar från någon delikatesskorg hon spontant inhandlat. Mat behövs inte i hennes kyl, nej, mat äter hon ute. Men hon är kräsen. En gång när hennes date hade bokat bord på pizza hut vände hon och gick hem redan i entren. Någon måtta får det vara.
Ett skal av perfektion. Hon ser sig själv som kvinnan i Veronica Maggio's låt Nöjd?. För hon blir aldrig nöjd även om hon kan få allt vad hon vill ha.
Ödla på semestern
I alla fotoalbum från semestern, på till exempel facebook eller resedagboken, finns det en bild på en ödla på en vägg. Ödlor är ju väldigt fascinerande, det kanske är förklaringen. Jag tror jag har sett tre ödlebilder den senaste veckan på facebook. Ofta är den även taggad som någon person, då blir det lite extra roligt.
Billig Sprit
Min syster Tanjas arbetskamrat Robert hittade denna roliga skylt!
Den perfekta killen
Perfekt blir man nog aldrig, men det finns de som aldrig behöver anstränga sig för att lyckas, det ser i alla fall inte ut som om de anstränger sig. Den perfekta killen: Han är aldrig överklädd men ser alltid välklädd ut. Det behövs inte något wax, hårgele eller hårspray för att hålla håret på plats, som även är perfekt fast han haft keps på sig hela dagen. Han gör så att den skruttiga, rostiga bilen han åker i blir charmig och inte en rishög. Han har släppt en skiva, och varit landslagsaktuell i någon sport men slutat på grund av skada. Den perfekta killen kan bära jeans när den svenska sommaren är som varmast utan att svettas samt bära skinnjacka (med en klockrent prefekt knuten halsduk) mitt i vintern utan att frysa. Han kan fotografera som David Lachapelle och skriva dikter som sann poet utan att det blir töntigt. Den perfekta killen kan bära gummistövlar så att det ser snyggt ut. Håller cigaretten mellan tummen och pekfingret. Har läst, hört och sett allt i bok-, musik- och filmväg. Har slät skjorta utan att behöva stryka den. Är brun utan att behöva sola och är har en vältrimmad kropp utan att behöva träna på gym. Han kan dansa också.
Jag känner inte den perfekta killen. Men han finns. Han heter säkert Elias eller Jonatan, eller kanske Tristan.
Missa inte morgondagens "Den perfekta tjejen"...
Köp en lott
I fredags åkte jag och ett gäng musiknördar till Göteborg för att gå på Way out west. Ungefär tio mil utanför Göteborg stannar vi vid vägkanten för att pissa (se bilden längst ner). Precis när jag ska sätta mig i bilen igen och fortsätta resan till Göteborg hör jag min sms-signal ljuda från skogen. Konstigt tänker jag och känner mig på bröstet, jag hade nämligen mobilen i bröstfickan på skjortan. Mobilen ligger inte i fickan utan ligger uppe i skogen bland blåbärsriset. Hade inte Sanna (Westermark) skickat ett sms till mig i just det ögonblicket hade mobilen legat kvar där i skogen. Det är ju helt sjukt. Det är sånt som inte händer, jag är inte värd det. Tack Sanna för din sjuka tajming.
Humor.
Alla använder tvåhandsgreppet utom Thomas längst till höger, kyligt!
I övrigt var Way out west och resan till Göteborg mycket lyckad!
Lite
Jag undrar en sak om mitt egna och andras, ofta mina närmaste vänners, språk. Det är ordet lite som ofta slinker in vid olika aktiviteter.
Till exempel:
- Vad ska du göra i kväll?
- Jag tänkte titta lite på film i kväll!
Vadå, tänkte jag bara titta på halva filmen och sen stänga av?
Lite slinker även in till, äta lite, spela lite fotboll eller jag ska blogga lite. Alltid detta lite. Gör jag allt halvdant? jag tror att lite har tagit rollen som typ, i mitt språk.
Nu ska jag gå på lite Way ot west och lyssna lite på Lykke Li. I morgon ska vi åka lite bil hem till Stockholm.
Way out West
I morgon bär det av till Göteborg och Way out west. Även om jag inte bär randig tröja, har stjärnor under ögonen eller skär mig i handlederna så är Broder Daniels (sista) spelning det stora ögonblicket för mig under wow. Ska nog snacka lite med Pop-Lars efteråt.
Mandarin
En frukt, ett språk, en känsla.. Nu är det bara 138 dagar kvar till julafton.
Faktiskt så har vi inte mandariner i Sverige, det har vi inte haft sedan 70-talet.
Clementin
Satsumas
Utseende: Orange, men har ofta gröna skiftningar i skalet (är dock mogen trots detta). Tunnare skal än hos clementinen. Är nästan alltid kärnfri.
Smak: Mild, sötsyrlig. Syrligare än clementinen.
Säsong: Importeras från Spanien från mitten av oktober till januari.
Kuriosa: Kommer ursprungligen från den japanska provinsen Satsuma.
Smak: Mild, sötsyrlig. Syrligare än clementinen.
Säsong: Importeras från Spanien från mitten av oktober till januari.
Kuriosa: Kommer ursprungligen från den japanska provinsen Satsuma.
Mandarin
Utseende: Gul till blekt orange. Relativt tunt skal. Mycket kärnor.
Smak: Påminner mycket om clementin men är något sötare.
Säsong: Finns ingen. Läs nedan.
Kuriosa: Mandarin innehåller så mycket kärnor att den har ersatts av kärnfattigare sorter. Den största skörden går därför i stället till mandarin på burk och till drycker.
Feg, Fag, Fog
Jag har konstaterat att jag är feg. På engelska kallat "coward". Fegheten sinkar mig i många olika situationer och försämrar mina möjligheter att bli bra på något.
Jag är för feg för att bli bra på snowboard, för feg för att åka riktigt, riktigt snabbt med skate(long)board, jag vågar inte gå in i närkamper när jag spelar fotboll, och trots att jag mäter 193 centimeter är jag skitdålig på att nicka, jag vågar ju aldrig gå upp i nickduellerna.
Jag kör lugnt och har alltid bälte (vilket visserligen är klokt och inte ocoolt), jag vågar inte vara som Fredde som kör som en biltjuv och alltid låter bälteslampan blinka frenetiskt i hans gröna Volvo.
Jag blir rädd av plötsligt höga ljud. På senare dagar går jag allt längre ner på hoppklipporna när man ska bada. Jag är oftast tyst i klassrummet och sitter alltid längst bak, men det handlar nog mer om att jag sällan har något vettigt att säga (om det är en meningslös föreläsning eller seminarium).
För ett par veckor sedan trodde jag, i ögonvrån, att Ralph Lauren märket på mitt bröst var en argsint geting, jag började hejdlöst slå/borsta bort med utsidan av min hand fem gånger över polohästen innan jag förstod att det var märket.
Från en sak till en annan. Varför kommer det alltid en bra låt på radion precis när man ska kliva ur bilen?
Business card
Om man inte får sitt egna visitkort får man skapa det själv.
David Van Patten: Nice color.
Patrick Bateman: That's 'bone'.
WoW
Jag, Thomas, Pelle och Hemulen ska på Way out West. Stora Morran kommer inte med, han har nån dispyt med Knyttet.
SuperStereoTV!!
Såg denna artikel i aftonbladet i dag. Blev alldeles till mig och trodde för en sekund att det var min gamla apparat. Men det finns tydligen fler som äger sådana supertekniska ting.
För cirka en vecka sedan publicerade jag denna bild och berättade att jag sålde den för 20 kronor. Jag kanske borde ha haft den kvar, min fungerade faktiskt på riktigt. Ettan, tvåan och fyran samt finska kanalen gick att ratta in i svart-vitt.
Hoffmaestro på Mosebacke!
Det var jävligt bra, jävligt bra.
